Nöjd hund och nöjd matte

 
Idag har varit en produktiv dag, än är inte allt avklarat på att göra listan men det är inte mycket kvar. Det som återstår är att gå till affären och köpa lite cola och mango (mycket viktigt) och gå sista rundan med hunden. Och äta så klart. Ser fram emot en god middag och mitt älsklingsmellis på kvällen.
 
Jag har annars hunnit med mycket idag, promenad innan frukosten med hunden som vanligt, avnjöt sen en mycket god frukost (alla mina frukostar är goda eftersom jag äter typ samma alltid och tar mina absoluta favoriter) och blev upphämtad av mormor och morfar för en sväng i skogen. Vi var ute ca 1,5 timmar och det var jätte skönt. Jag följde med dom hem och drack te och pratade, gick sedan direkt till Cubus för att byta min korallrosa bh till en till svart i samma modell. Tänker att jag har mer användning för det och det var ju det jag ville ha men sist fanns det inga i storlek small men nu hade dom kommit in. Så det var skönt att få det avklarat. Hatar att gå i klädaffärer pga det jag skrev i förra inlägget med mitt kroppshat men bh:n visste jag ju vilken jag skulle ha så den var inte så jobbig.
 
Efter att jag varit på stan kilade jag hem, åt lunch och gick sen direkt iväg på en till promenad med hunden med sällskap av min bästa vän i telefonen. Mysigt. 
 
När jag kom hem hade jag planer på att försöka ta det lugnt och koppla av, behöver verkligen, verkligen öva på det. Det är ett av mina största problem just nu. Men istället för att vila började jag trimma hunden (det  var visserligen verkligen nödvändigt så inget jag skulle kunnat hoppa över), borsta honom och när jag var klar med det kom jag på att jag skulle storstäda lägenheten så det har jag gjort nu. Så nu ska jag bara äta och sen kila ner till affären. Först när allt sånt är fixat kan jag slappna av.
 
Jag är nöjd med att ha hunnit med så mycket idag och hunden är nöjd för att han efter att ha blivit tvingad både till rakning och borstning fick ett stort märgben att gnaga på.
Allmänt | |
#1 - - Tisa:

Så söt hund :)

Svar: Tack, han är underbar. Inte bara för att han är så söt utan för att han är så otroligt speciell och har en så stark personlighet. Mysigaste hunden någonsin (enligt min kanske inte hel objektiva synvinkel i och för sig ;) )
lilliskutt.blogg.se

#2 - - A:

Jag är så förvirrad. Hur vet man hur mycket ens kropp behöver? Det finns ju tusen mat-scheman överallt men om hela kroppen säger stopp när man äter så mycket till lunch eller middag. Ska man verkligen pressa sig då? 3 potatisar eller 3 dl pasta mår jag så sjukt illa av och hjärtat slår så himla hårt efter en sån måltid.
Har haft anorexi så länge jag kan minnas men aldrig blivit riktigt pigg eller kännt mig mentalt med.
Är så less på livet just nu. Jag orkar verkligen ingenting trots att jag äter.
Då går ju klart tankarna om jag äter tillräckligt? Hur vet jag det? Blir ju mätt o illamående men energin uteblir..går nog varken upp eller ner i vikt. Väger mig inte..

Vill också kunna promenera som förr. Men blir helt matt av att gå bara några meter.
Hjärtat har de kollat och inget nämnvärt fel där..
Fan min hjärna e helt fucked up..





Svar: Jag ska försöka svara så gott jag kan på hur jag tänker.
Det finns mängder av matscheman, dom är uppbyggda på olika sätt men i slutänden blir det nog ungefär likadant. Men det är klart att vissa är större, jag äter mer när jag följer Capios matprogram mot vad jag gjorde när jag hade matschema från dagvården i länet och sjukhuset när jag varit inlagd, så Capios matschema är större. MEN i min region följde jag det som kallades matschema 1 och det fanns dessutom matschema 2 och 3 som var större för att passa olika behov. Skulle jag gå till deras dietist nu skulle jag få matschema 2 eller 3 eftersom jag är så aktiv. Det beror på hur man svarar på det man äter, vissa behöver lite mer mat för att få en frisk kropp, det beror alltså lite på vilket tillstånd kroppen befinner sig i och hur aktiv man är. På dagvården hade därför inte alla samma matschema utan vissa åt mer. Det jag tänker är att om man kan så är det väldigt bra att be en dietist om råd att hjälpa en lägga upp ett schema som passar en själv, så att man hittar dom sakerna man själv tycker är goda men också får hjälp att hitta en balans. Om man inte har möjlighet till att få en dietist är det kanske så att man måste prova sig fram, helt enkelt bestämma sig för ett matschema och sen följa det till 100% under en period, när man gjort det får man utvärdera, hur mår jag nu? Är det för lite mat så jag går ner i vik, hur mår jag fysiskt, är jag trött och svag eller mår jag bra? Behöver jag utöka maten? Att jag åt enligt matschema 1 var för att jag rent mentalt aldrig hade fixat att äta mer just då och för att jag var i så dåligt skick att min kropp inte skulle klara mer mat. När jag blev inlagd både på sjukhuset och Capio hade jag halva portioner på alla måltider dom första veckorna för att sedan trappa upp, men det berodde på att jag hade hjärtproblem och att belastningen av att äta mer skulle kunna bli livsfarlig, MEN återigen, det gäller inte alla, är man relativt frisk så kan dom flesta börja med fulla portioner. Om du har problem så kanske du kan hitta ett matschema och äta halva portioner i några dagar eller max en vecka och sedan gå upp till hela portioner? Kroppen kommer vänja sig, det kan jag lova. Det gäller bara att härda ut den där tuffa perioden i början. Att promenera med en svältande kropp är ju definitivt inte bra, när jag ser tillbaka på vad jag tvinande min kropp till så förstår jag varför jag mådde så fruktansvärt dåligt av det liv jag levde då, och hur farligt det var. Och just det, kroppen anpassar sig också efter hur mycket mat den får. När jag hade varit på Capio andra gången och kom hem och blev i princip "tvingad" att gå dagvård och fick följa deras matschema där så gick jag på kort tid ner flera kilo och jag sa till och med till personalen att jag behövde mer mat och att deras portioner var för små för jag var inte normalviktig än och ville inte gå ner mer, men dom lyssnade inte på mig så jag slutade där och klarade mig själv och följde Capios schema och mådde så mycket bättre. Det här var alltså innan min region hade infört systemet med tre nivåer av matschemat.

lilliskutt.blogg.se

#3 - - Anonym:

Tack för utförligt svar. Jag har hittat ett från scä som jag ska försöka följa..hur jobbigt det än känns. och sedan utvärdera efter några veckor.
Jag gick ner i vikt på capios schema i Varberg, därför ska jag nog inte testa det igen.
Kanske för att jag är rätt lång o stod i princip still med näringsdrycker på det.
Då åkte jag hem för det var för mycket kaos i gruppen på kliniken där då. Så Varberg gjorde inte mycket för mig.

Jag rör mig inte så mycket just nu för jag har inte energin till det.
Ser blek och tärd ut, allt annat än välmående. Men det kan ju ha många orsaker..

Tack igen för svar! Allt är så frustrerande bara..



Svar: Åh, vad synd att Capio inte hjälpte. Första gången jag var där var det också kaos bland patienterna och jag blev på riktigt väldigt mobbad, men dom andra gångerna har det blivit bättre och jag känner att jag fått bra hjälp. Har scä också matscheman av olika grader så man kan anpassa efter just sig själv och behoven?
lilliskutt.blogg.se

#4 - - Anonym:

De har ett standard verkar det som. Med massa mellisalternativ.
Men..huvudmålen är ungefär desamma överallt faktiskt. I vart fall på de enheter som funnits i många år och endast håller på med ätstörningar.
Har varit på östra flera gånger också och där var det samma.
Men jag har liksom aldrig fått in det hemma riktigt och stått ut i det..

Svårt att acceptera kroppen. Men det fysiska måendet är inte värt längre.. livet försvinner.

Svar: Ja men på sjukhuset och dagvården där jag bor är det mindre mat på lunch och middag, konstigt egentligen. Det kan skilja en hel del vilket krånglar till det lite i hjärna men jag väljer att gå på Capios schema. Jag litar mer på dom än andra men försöker nu få till ett eget personligt anpassat schema så det är hållbart för mig. Nej precis, man kan hata sin kropp men det är verkligen inte värt det. När kroppen mår som den gör och hjärnan lider så behöver man verkligen förändra något. När man är trött på eländet är det perfekt att kämpa sig ur det, våga ta dom där stegen.
lilliskutt.blogg.se

#5 - - Anonym:

Nä..man kanske kan ha det som startschema? Om man inte klarar scä..för det är rätt mycket mat där. Och sen utöka om man inte mår bättre.
Men har nog aldrig sett ett schema som har mindre än de mått ex capio har på huvudportionerna faktiskt.

Men när jag var inlagd på östra sjukhuset använde de alltid fullfeta produkter i maten tex. Det fixar jag inte. Så hoppas inte det krävs för att min kropp ska må bra..
Men tror mest det handlar om att äta tillräckligt med kalorier. Och inte som ett barn..eller ta den enkla vägen ut.

Svar: Aha, för mig har det alltid varit tvärtom, att huvudportionerna varit störst på Capio men att till exempel eftermiddagsmelliset varit större på andra ställen (typ en smörgås vilket är det jag äter nu) på Capio kunde det ju vara en knäcke eller 2 digestivekex eller smörgåsrån och det är inget jag klarar mig på i mitt aktiva liv. Så fort jag själv fick bestämma mellanmål på Capio i lägenheten så började jag äta en ostsmörgås till mellis och det gör jag nu med. På sjukhuset bytte jag ut näringsdrycker mot större mellis eftersom jag var så trött på näringsdrycker efter att ha druckit dom i 10 år, så då åt jag mer pga det.
Jag klarar inte heller fullfeta produkter men har ändå kommit så långt att jag kan äta ost, vanlig yoghurt istället för lätt eller mini yoghurt (kan rekommendera turkisk lättyoghurt som på riktigt är den godaste yoghurten som uppfunnits enligt mig), ägg och sådana saker.

Hur ser ett matschema på scä ut? Vad är det som är mer än på andra ställen?
lilliskutt.blogg.se

#6 - - Anonym:

De har typ två smörgåsar på frukosten. Rätt rejält.
O sen ganska stora mellanmål.

Digistive är 3 stycken med rejält med ost.
3 kulor glass, vilket jag inte ens får i mig till lunch. Äter folk verkligen tre?

Svar: Aha, en dagvård jag gick på för 10 år sedan hade en mjuk smörgås och en hård smörgås plus yoghurt och flingor. Annars är jag van vid från andra behandlingar att det bara är en smörgås. På Capio var det 2 digestive men kulglass åt vi aldrig. Mina föräldrar tar oftast en kula eller ibland max två kulor om dom äter glass men dom är å andra sidan friska och ser till att dom totalt sett får i sig det dom behöver i alla fall på ett naturligt sätt.
lilliskutt.blogg.se

Upp