Men tänk om jag inte vill rasa i vikt?

Dag efter dag kommer löpsedlarna om olika viktnedgångs metoder, och enligt alla rubriker går det både lätt och snabbt om man följer deras enkla knep. Ofta använder dom ord som rasa i vikt, så blir du av med dina extrakilon, hen tappade 30 kg på 3 månader, promenera dig ner i vikt och allt vad det nu är. Och löpsedlarna skriker ut budskapen som om det är av allmängiltigt intresse, som att det är något alla ska ta till sig, att alla kan och borde ta tag i sin vikt och att det inte finns några ursäkter eftersom det är så lätt. Sen det där med att hålla vikten verkar inte så viktigt, där lämnas man utan tips och råd. Men tänk om jag vill köpa en nyhetstidning utan att läsa all denna vikthetsen? Tänk om jag inte vill rasa i vikt? Varför utgår dom från att ett viktras är något positivt? Även om man är överviktig så är det ju på inget sätt hållbart eller hälsosamt att rasa i vikt. 
 
Och jag vill inte rasa i vikt. För mig vore det katastofalt att rasa i vikt, varför skulle jag utsätta mig för det? Varför är det norm i samhället att man ska vara så kostmedveten och bekämpa kroppen på alla sätt man kan komma på?
 
Tidningar, sociala forum och prat mellan kända och okända människor kring vad som är bra mat och vad som är dålig mat är sådant jag bara inte lyssnar på. Jag vet bättre än dom. Folk är oerhört stolta när dom gått ner i vikt och får bättre självförtroende, det är så synd. Dom var ju precis lika fina och fantastiska människor redan innan. Jag förstår om man faktiskt behöver gå ner i vikt, men då skulle jag aldrig, aldrig aldrig ta hjälp av en kvällstidning eller någon sorts magazin. Sök hjälp från läkare och dietister!
 
Förr hade jag velat läsa dom där tipsen om hur jag går ner snabbt och enkelt i vikt, jag skulle placera mig i gruppen av dom som räknas som gravt överviktiga och i stort behov att gå ner. Nu är jag obekväm i min kropp men långt ifrån så desperat att jag vill riskera min hälsa. En "oskyldig" liten bantningskur för att gå ner dom 5 kg jag vill gå ner skulle trigga och dra ner mig i en ond spiral. Då väger jag heller 5 kg mer och försöker jobba med min självbild och jag tänker aldrig mer frivilligt göra så att jag rasar i vikt.
Allmänt | |
#1 - - Helen:

Jag tycker du är så himla klok och vettig. Att gå ner 5 kg i vikt kommer aldrig förändra ens självbild, bara sätta igång en ond spiral där man aldrig är nöjd med sig själv. Fler borde tänka på det istället för att lägga hela sina liv på att jaga "det perfekta".
Jag håller med dig om att det är helt skevt att normen ska vara att vi ska bekämpa kroppen istället för tycka om den och vara tacksam för allt den kan göra för oss. Det är som att det ligger en hel industri bakom som vill att vi ska hata oss själva eller att vi håller folk i schack (kanske främst kvinnor) genom att de aldrig får vara nöjda med sig själva. Nej, nu sätter vi stopp. Nu kämpar vi MED oss själva och inte emot. Ingen löpsedel i världen kan lösa ett enda av mina problem. Jag måste lyssna på mig själv och personer med kunskap om mig. Jag hejar på dig och hoppas att din självbild bara blir bättre och bättre med tiden (den verkar redan ha blivit det på så sätt att du accepterar mer den du är). Kram!

Svar: Det ligger nog flera industrier bakom hur vikt och kropp belyses i samhället, det drar in miljoner och åter miljoner att vända sig till personer som kanske är utsatt eller verkligen vill få till en förändring och att det ska gå snabbt. Jag känner som du skriver att det går åt rätt håll med att acceptera min kropp men det är fortfarande självbilden som är mitt största problem just nu. Jag har så mycket elaka tankar om min kropp, främst magen, och jag skäms. Men jag ifrågasätter dom tankarna och agerar inte på destruktiva tankar utan försöker vända på allt och i slutänden vinner den sidan som vill ta hand om mig själv, den sidan som ser hur viktig min kropp är för att orka och må bra. Och jag orkar inte kämpa emot kroppen längre. Som det känns nu är jag så långt ifrån att svälta mig eller ens försöka gå ner i vikt som jag inte varit på typ alla år jag levt. Jag skulle vilja ha en platt mage och är avundsjuk på dom som har det, men jag känner inte att jag måste gå ner i vikt för att fixa det. Nu ska vi som du säger jobba med kroppen och inte mot den! Kram
lilliskutt.blogg.se

#2 - - Ida Jansson:

Allt handlar om att dom vill tjäna pengar. Tjäna pengar på att folk mår dåligt över sina kroppar. Dom manipulerar oss att tycka att vi inte duger så vi kan köpa massa tabletter, gymkort, kokböcker med dietmat, fettsugning mm. Allt för pengar. Försök se igenom deras budskap. De som lider av fetma behöver gå ned i vikt men inte du och jag. Så ignorera. Kram ❤

Svar: Jo jag vet exakt hur det är och påverkas inte alls. Men jag tänker på alla dom som faktiskt tar åt sig, människor som är i utsatta lägen eller kanske inte har så mycket kunskap. Jag har lärt mig om kost och vad som är normalt i behandling men det måste vara jätte svårt om man aldrig riktigt fått veta det. Och det är bara massa extrema metoder och resultat "Roger gick ner 30 kg på 3 månader" och sånt. Jag stör mig så mycket på att pressen verkar anse att i princip varenda människa i Sverige ska gå ner i vikt eller förändra kroppen!
lilliskutt.blogg.se

#3 - - Ida Jansson:

Stör mig också på det! Tänker på alla unga, osäkra tjejer som suger åt sig 😦

Svar: Ja precis, det är sällan dom som kanske har viktproblem som tar åt sig utan dom som känner sig osäkra eller kanske inte mår så bra. Och även om man verkligen behöver gå ner i vikt tror jag inte att en tidning kan hjälpa en för att få en permanent och hållbar livsstil, det handlar ju liksom inte om att tappa så många kilon som möjligt utan att bli hälsosam och må bra och hitta ett sätt att hålla fast vid det.
lilliskutt.blogg.se

Upp