Att bryta tvång - idag är det ett intensivt jobb för att få bort allt sånt

 
Jag jobbar med att bryta tvång idag, det blev mycket på en och samma dag men jag har klarat det fint hittills. Visst känns det lite och det surrar som ett litet orosbi i mitt huvud men jag klarar det här och jag ska klara resten av dagen också. Jag är stark. Inget hemskt kommer hända för att jag gör saker som jag tycker är jobbigt.
 
Idag handlar det om sånt som att jag ätit både frukost och lunch på andra tider än jag brukar, framförallt lunchen som blev mycket, mycket tidigare än i vanliga fall. Att äta tidigare än planerat eller vad jag är van vid är mycket jobbigare än att äta senare, vet att många tycker annorlunda men jag kan väl inte vara ensam om det här tänker jag.
 
Sen jobbar jag med ett tvång som innebär att varje ostskiva måste vara perfekt för att jag ska kunna äta den, ärligt talat så slänger jag i princip halva osten av varje ostbit jag köper eftersom jag står och hyvlar och hyvlar tills det blir precis den sortens skivor jag vill ha. Ibland blir det rätt på första försöket, ibland blir jag så frustrerad att jag slänger en hel ost och öppnar en ny. Mycket oekonomiskt och det känns inte så bra med tanke på mitt miljöperspektiv och det där med att slösa med naturens resurser. Dessutom är det inte normalt eller särskilt praktiskt. Där finns inget ätstört med tanke på kalorier eller så utan det handlar om raka kanter, inga hack, jämnt och lika tjockt överallt, inga hål osv.
 
Nästa tvång jag avverkar idag är det här med promenaderna. Jag har gått otroligt mycket mindre än en vanlig dag! Jag var på hästtävlingar med mamma så det blev det alltså ett par timmars stillasittande med undantag för en runda till toaletten och för att kolla lite på några hundar som hade uppvisning. Men i princip stilla en hel förmiddag och över lunchtid. Jag gick en kort runda med hunden direkt när vi kom hem och ska gå en runda strax men det handlar om att gå mindre än hälften av vad jag brukar, och det utan att dra ner minsta lilla på maten! Jag vet faktiskt inte exakt hur många minuter jag gått, något jag brukar ha stenkoll på. Jag tittade inte på klockan när vi gick till och från bilen, med flit vilket tog emot något fruktansvärt avstod jag från att titta vad klockan var när jag och hunden gick hem från mina föräldrar. Så jag vet inte exakt hur länge vi gick då heller fast jag har ett hum om det. Men jag har släppt otroligt på kontrollen idag!
Allmänt | |
#1 - - Ida Jansson:

Bra att du kämpar med dina tvång. Är ju så jobbigt med alla tvång och man blir ofri. Testa att lämna klockan hemma. Att gå utan att veta exakt hur lång tid som gått är ett steg i rätt riktning. Tänk alla som studerar/jobbar som sitter still hela dagarna. Dom är inte tjocka för det o ändå äter dom som normalt. Jag satt hela dagarna på Livslinjen. En utmaning men det går. Fortsätt gå emot. Det är enda sättet. Kram

Svar: Precis, det är liksom normalt att sitta still ibland. Jag har alltid haft ett väldigt aktivt liv så jag är inte van vid att sitta still så mycket på min fritid men i skolan gjorde man ju det. Det är bara att lära sig nu igen att det går att äta och att inte promenera för att kompensera. Det gjorde jag ju innan jag blev sjuk och då var all rörelse positiv dvs att jag tränade, red, sprang, dansade och allt sådant för att jag mådde bra av det och tyckte om det eller så var det sådan aktivitet man gjorde för att man måste, typ som att gå till och från skolan eller cykla till stallet. Kram
lilliskutt.blogg.se

Upp